När jag skriver det här är jag ganska ensam.
Alla går hem till sig och sitt, jag är kvar här i mitt , i min ensamhet , i mitt elände. Tror du att det är så roligt att vara så ensam som jag är.. Jag saknar dig och ditt sällskap när du är ute men saknar dig kanske ännu mer när du är här..Det e precis som om du inte är här när du är här. Du är någon annanstans i tanken, och ständigt på väg och har ändå aldrig tid med mig. Det är kompisarna som gäller och du jag glöms bort , och är fortfarande lika ensam om inte mer ensam kanske i dessa stunder mer än någonsin. För det är ju det med dig du är alltid på väg . Det låter så viktigt allt du ska göra, Ändå får du inget gjort. Har tänkt på oss en hel del när du har suttit inne . Innan du åkte in så sa vi så här till varandra. Vi skulle inte ha roligt tillsammans om vi såg var på jordens roligaste nöjesfält. Den meningen säger mig en hel del, den säger att det finns inget kvar . Den säger att vår tid är över , vi som dom vi var finns inte längre jag tappat bort varandra någonstans i träsket i i knarket i förvirringen. Vi har seglat åt varsitt håll i olika båtar med andra vindar . Det är som det som en gång var är inte längre. Kanske kan vi hitta tillbaka till varandra kanske kommer vi aldrig att ens kunna närma oss det vi en gång hade. Jag tror nämligen att ibland måste man inse att saker och ting är över även om man inte vill Iatt du med det är därför du bli trött hemma. Jag hade velat och ut och titta på nye tycker jag saker som vi behöver till hemmet, saker som vi aldrig köper. Du verkar inte ha någon stort intresse av sådana resor. Förr kunde vi titta på stjärnorna eller UFO-na. Det var länge sedan vi gjorde det nu. Det var länge sedan vi gjorde något överhuvudtaget tillsammans. Sen vet ju att jag inte tycker om att åka fort, det är komforten dels att man inte hinner se någonting efter vägen. Jag tror du kör fort av en anledning, att du vet att jag inte tycker om att åka fort så då kanske jag inte vill följa med i fortsättningen. Nu tycker du säkert att jag är löjlig fast Är jag bara löjlig eller ligger det inte lite sanning i det jag säger.,hur som helst så skulle du aldrig erkänna det. Förut tycker du att det var roligt att vara med mig jag va kul du skrattade till och med åt mina skämt. Sen om jag ber dig vara uppe med mig hos mig prata med mig så hjälper det föga. Du har slutat berätta för mig hur din dag ser ut, vad du ska göra, vilka som kommer hit.sånt får man dra ur dig. Jag tycker att sånt ska komma naturligt som ett rinnande vatten ,rätt ur hjärtat , tala fritt och naturligt med mig. Nej du har slutat dela med dig om det flesta av dina åtaganden. Jag vet inte från morgon till morgon hur min dag kommer se ut.. Vilka som kommer hit eller om vi ska bort jag vet inte någonting. Jag vet inte ens om det finns uppåt kvar. Vilket gör att jag kan inte planera nånting för min egen del. Eftersom jag också är beroende av att veta om jag kommer vara vaken hela dagen. Jag vet inte vad jag gjort dig. Om jag nu gjort en låt eller om det bara du som har tröttnat på mig. Hur som helst så måste vi ändra på någonting vi måste ändra på attityden gentemot annars vill inte jag ha mera, respekt att respektera någon eller något vi tappat efter vägen . Vi respekterar inte varandra, jo jag respekterar dig. Fast huruvida du respekterar mig är osäker på..